Sömnbrist är sällan den enda eller främsta triggern till dessa tillstånd, men sömnbrist ökar risken för alla typer av ohälsa på ett mycket fundamentalt sätt. Många viktiga biologiska processer sker endast under sömnen, såsom reparation av vävnad och “städning” av hjärnan då farliga produkter som ansamlas forslas bort. God sömn är alltså central för god hälsa. Därför frågar vi alltid våra patienter om sömnen.
I primärvården förskrivs ofta läkemedel mot sömnbrist, vilket ibland kan hjälpa patienten att komma ur en ond cirkel. Men läkemedel tar inte itu med grundorsaken till sömnproblemen. För många patienter kan det innebära en början till ett beroende som riskerar att skada hälsan på sikt. Forskning har visat att de som tar sömnpiller har fem gånger högre risk att dö i förtid (även om det är oklart om det är själva läkemedelsanvändningen i sig som förhöjer risken).
Vanliga orsaker till sömnproblem är stress och oro. Även brist på sömnhygien är en stor bidragande faktor. Sömnhygien syftar till att återskapa de förhållanden som vi som människor under hela vår evolution har varit anpassade till vid läggdags. Det rör temperatur, mörker, att undvika blått ljus, med mera. Även andra livsstilsfaktorer spelar in såsom fysisk aktivitet, socialt umgänge, kaffedrickande samt vad man äter och när. Precis som alla andra processer i kroppen behöver vårt sömnmaskineri särskilda näringsämnen i en viss mängd för att fungera optimalt. Specifika vitaminer, mineraler och aminosyror har visat vara viktiga för kunna tillverka och reglera sömnhormonet melatonin och signalsubstanser i hjärnan (till exempel den lugnande substansen GABA).
Vissa av våra patienter har dock en mer komplicerad sömnstörning som inte beror på rutiner eller andra grundläggande faktorer. Sömnproblem kan vara ett symptom vid exempelvis ångestproblematik eller ME/CFS. Trots svår trötthet kan patienten inte sova bra. Vid sådana fall behöver man utreda grundorsakerna till patientens hela symptombild och försöka åtgärda dessa. Störningar i signalsubstanser och hormoner kan ligga bakom sjuklig sömnbrist och då tenderar inte sömnhygien att hjälpa. Många lever också med problemet att de inte vaknar utvilade trots att de somnar lätt och sover 7-9 timmar per natt.
Sammanfattningsvis kan sömnproblem te sig på olika sätt och ha många olika orsaker. När våra patienter upplever sömnstörningar tar vi ett helhetsgrepp. Vi lyssnar noga på patienten och tar fram en individuell handlingsplan. Handlingsplanen kan exempelvis inbegripa en sömnstudie, analyser av sömnhormonet melatonin, stresshormonet kortisol, riktad tillskottsterapi med näringsämnen eller adaptogener och råd om livsstilsförändringar.